Gamla golv

Jag var i behov av lite akut terapi, så då fick man spendera söndagen i torpet med att kräla runt på knä. Det är härligt att vi kunnat rädda några av de gamla golvbrädorna, men när de nu ska läggas tillbaka så är det en riktig kamp. Alla är olika bredder, vågiga, trasiga, vinklade, skeva, ruttna. Man får vrida och vända, skrapa och putsa, bända och svära. Men med stor beslutsamhet så kan man få dit en 4-5 brädor på en dag.

Det finns dock inte tillräckligt med gamla brädor i dugligt skick för att täcka hela golvet, så på den sista tredjedelen ”fuskar” vi med modern råspont istället. Sedan någon form av matta eller laminatgolv ovanpå det, för där i kökshörnan är det ändå bra att ha något som klarar av lite stänk och spill.

Nu blir avloppet av

Huset kommer att bli ett riktigt ekohus, men rinnande vatten klarar man sig inte utan. Diskho, tvätt och dusch med ett BDT-avlopp av lämplig typ ska vi ha. Innan vi kan lägga ner golvet så var vi tvungna att pussla in ett avlopp för det hela, som skruvades fast i balkarna med en blygsam lutning. Sen ska vi fylla upp runt rören med sand också så ska det förhoppningsvis hålla sig på plats. För jag är inte sugen på att riva upp golvet på nytt…

Golvet tar form

Äntligen är det dags att lägga tillbaka golvbrädorna. Det är en nästintill euforisk känsla att se ett plant golv igen och att slippa hoppa fram på balkarna som en husmus.
Men det är ett ofattbart pusslande då brädorna varken är hela, rena eller raka. Det är definitivt inget endagsjobb. Sedan är en del brädor långt bortom räddning, så det blir detektivarbete att hitta nya för 30mm tjocklek är inget som finns på byggmax tyvärr. Andra går att rädda men måste klyvas och fräsas in en ny spont. Ja, ett riktigt terapiarbete.

Rivningen tar aldrig slut

Det är så tröttsamt med alla lappningar och lagningar. Vilken jäkla bräda man än lyfter på så är det en förfärlig överraskning eller två som måste rivas eller bytas. Men nu äntligen har jag lappat ihop den sista golvbalken som behövdes för att kunna börja lägga tillbaka golvet i stora salen.

Nya balken blev inte lika massiv som den gamla, men den är åtminstone inte pulveriserad av maskangrepp under tvåhundra år. För nu handlar det mest om att lyckas få ihop bygget innan man går i pension snarare än att försöka hamna på omslaget till hus&hem.

Sedan fick vi äntligen fatt i en prisvärd IBC-behållare att samla vatten i till våra odlingar, men mer om det en annan gång…

Enligt bokens alla regler

Nästa sommar har vi tänkt flytta upp odlingar bredvid huset, men för att solen ska nå fram behöver vi fälla ett par träd. Det första stora bokträdet gick alldeles utmärkt att få omkull, men efter en hård arbetsdag på hela 15 minuter så fick jag kasta in handduken och åka hem. Ryggskott. Bilfärden hem kunde nästan liknas vid en förlossning eller kanske rentav en exorcism om man ska väga in alla svordomar. Men nu är jag tillräckligt hög på ibuprofen och voltaren för att orka slänga ihop ett blogginlägg.

Städa bort riset och klyva stock får jag helt enkelt göra en annan dag.

Reparera betonggolvet

Nu har vi i fem års tid stått ut med en vallgrav mitt i betonggolvet där vi brukar övernatta, men nu är det äntligen slut på vippande stolar. Nina fick knacka bort allt löst bruk med stora hammaren, sen en rejäl dammsugning och en halv säck med lagningsbruk. Den stora frågan nu är bara hur länge man ska behöva vänta tills det brunnit och torkat innan man kan dra på några lager golvfärg…?

Precis som i mesopotamien

Kan en miljon byggarbetare slänga ihop en stenpyramid ska vi nog allt klara av en fjantig liten trappa. Men precis som egyptierna så fick vi använda valsar att lägga under blocket, sen gick det fint att rulla det på plats.

Höjden blev inte riktigt så bra som vi hade hoppats på, så ytterligare ett trappsteg kommer behövas. Vi får se om det går att hitta en passande sten, annars kanske det kan funka med en massiv stubbe…

Prisvärd uteplats

Det lär nog dröja innan vi bygger en fullfjädrad altan, så därför får vi nöja oss med det här fantastiska golvet av återbrukat tegel. Två dagars hårt slit, sjuhundrafjorton myggbett och sand för 200 kronor.

Vanligt tegel är dock inte frostbeständigt, så tills vi har fått upp skärmtaket får vi täcka golvet med en presenning eller gammalt granris på vintern. Skulle någon frysa sönder så är det enkelt att byta och eftersom allt teglet var gratis (skänkesannons på blocket) så lär man inte ligga sömnlös över det.

Skärmtak, pergola och lite vinrankor så ska det nog duga ett par år för både morgonkaffe och kräftskiva. Det som skymtas nere till vänster på bilden är granitblocket som ska ligga nedanför dörren som ett trappsteg om vi kan klura ut hur vi flyttar tvåhundrakilosåbäket utan att bräcka teglet på vägen.

Putsbruk på naturstensgrunden

Det har varit lite hälsoproblem och en inflationspåverkad plånbok som tyvärr satt käppar i sommarens byggnationer, så det är tur att solen ännu skiner. För då kan man gjuta och putsa, vilket blev dagens uppdrag. Tre plintar till vårt blivande skärmtak och lite putsbruk på grunden.

Förhoppningsvis brinner inte betongen fast alltför hårt i brädorna så vi får bort dem om några dagar. Vi hade inga gjutrör liggandes och jag föredrar fyrkantiga plintar, så då får man återbruka lite brädbitar…