Nästa sommar har vi tänkt flytta upp odlingar bredvid huset, men för att solen ska nå fram behöver vi fälla ett par träd. Det första stora bokträdet gick alldeles utmärkt att få omkull, men efter en hård arbetsdag på hela 15 minuter så fick jag kasta in handduken och åka hem. Ryggskott. Bilfärden hem kunde nästan liknas vid en förlossning eller kanske rentav en exorcism om man ska väga in alla svordomar. Men nu är jag tillräckligt hög på ibuprofen och voltaren för att orka slänga ihop ett blogginlägg.

Städa bort riset och klyva stock får jag helt enkelt göra en annan dag.

Det lär nog dröja innan vi bygger en fullfjädrad altan, så därför får vi nöja oss med det här fantastiska golvet av återbrukat tegel. Två dagars hårt slit, sjuhundrafjorton myggbett och sand för 200 kronor.

Vanligt tegel är dock inte frostbeständigt, så tills vi har fått upp skärmtaket får vi täcka golvet med en presenning eller gammalt granris på vintern. Skulle någon frysa sönder så är det enkelt att byta och eftersom allt teglet var gratis (skänkesannons på blocket) så lär man inte ligga sömnlös över det.

Skärmtak, pergola och lite vinrankor så ska det nog duga ett par år för både morgonkaffe och kräftskiva. Det som skymtas nere till vänster på bilden är granitblocket som ska ligga nedanför dörren som ett trappsteg om vi kan klura ut hur vi flyttar tvåhundrakilosåbäket utan att bräcka teglet på vägen.

Det har varit en svår sommar och alldeles för kallt och blött, men trots det ger inte våra små växter upp i första taget. Vitlöken gillar dock inte det sura vädret och flertalet hade börjat ruttna bort, så vi fick dra upp överlevarna lite tidigare än tänkt. Därför var de inte så jättestora men desto godare.

Men roligast av allt är att vår första zucchini börjar närma sig skörd. Att de ens klarar att bära så stor frukt från en så liten kruka är fascinerande, men det är massor av honblommor på gång så bara det kommer lite mer sol så får vi nog med zucchini för att mindre buffé. Även våra gula zucchini börjar få frukter nu, även om de inte är lika stora som bamsingen nedan…

Det är torrt så det knastrar i gräset när man går, men potatisen är åtminstone grön och frodig. Den växer så fort att man knappt hinner med att kupa upp jord, men det får bli som det blir. Det var mest tänkt som ett experiment och övning inför framtidens odlingar.

Tomaterna i växthuset var tyvärr inte jättepigga men de lever och blommar ännu. Att elen hade slagit ifrån i vår elmätare hjälpte inte direkt för den automatiska bevattningens skull, men växthuset håller kvar fuktigheten rätt så bra plus att man nästan kommer ner till grundvattnet med ett rejält spadtag eller två.

Det växer snabbt upp gräs och ogräs runt plantorna, så någon gång i framtiden det vore inte fel att investera i en bra kompostkvarn så att vi kan göra vår egen flis att täcka med mellan raderna.

Det kan ju bli lite tjatigt med alla enformiga bilder på brädor och bygg, så här kommer ett kollage med lite av våra vackra blommor. En försmak på den permakultursträdgård det ska bli med tiden.

Efter att ha varit ifrån odlingen och torpet i över en vecka så var det väldigt nervpirrande att öppna dörren in till växthuset. Har allt dött? Har bevattningen lagt av? Har grävlingarna varit där? Men nej, odlingen mådde alldeles prima!

Bifftomaterna är lite gulnade och fula i botten, eftersom det tog lite för lång tid innan utplantering så de hade vuxit sig en aning för stora i sina små krukor. Men i toppen har de direkt börjat gröna till sig och på sina ställen har det börjat komma tjuvskott som vi nyper bort. Men allra bäst av allt, det har börjat komma blomknoppar, vilket är det som senare utvecklas till tomater…

Vi kom även på vad problemet var med att pumpen sög luft. Det visade sig vara en spricka på slangen precis ovanför bottenventilen i brunnen, vilket gjorde att sugslangen sakta tömdes på vatten mellan bevattningsomgångarna. Med lite magisk silvertejp så kommer nu vattnet istället fram på direkt när timern slår till, så vi har justerat till bevattning en gång om dagen istället för två som tidigare så att vi inte dränker plantorna eller gör så att brunnen sinar.
Vår zucchini på bilden nedan har gulnat på de nedre bladen som enligt google ska bero på näringsbrist eller överbevattning, så vi dubblar upp med mindre vatten, mera blåkorn och sedan hoppas på det bästa.

Det är definitivt inte den prydligaste planteringen, men vi ville testa odla så mycket som möjligt med minsta möjliga arbetsinsats för att kunna hinna med att bygga lite på torpet också vid besöken.

Äntligen har alla våra plantor fått flytta från lägenheten ut till vårt improviserade växthus. Tyvärr så var vår pump en aning för klen, så den klarade inte av mer än tre droppslangar inne i växthuset. Sprinklers och annat som var tänkt att ha utanför växthuset fick vi klara oss utan i år. Men eftersom vi ändå inte vet om vattnet i brunnen kommer att sina, så gör det trots allt inte så mycket. Ett roligt experiment är det åtminstone och om vi får vi något kilo tomater, en handfull zucchini och kanske rentav en vattenmelon eller två… då får vi anse det väl lyckat.

Vi hade någon låda sättpotatis, så vi grävde ner den utanför växthuset trots bevattningsbristen. Man får koppla om till trädgårdsslangen manuellt när man är på plats och ge dem en rejäl dusch, så kanske det bli någon liten knöl också med tiden.

Sugslangen från biltema rekommenderas inte, den har en värdelös bottenventil som läcker ut allt vatten och gör att pumpen får gå torr en minut innan vattnet kommer fram. Nästa besök så ska jag prova att sätta dit en extra gummipackning och kanske kapa av slangen då den är tre gånger så lång som den behöver vara och ligger som ett ormbo nere i brunnen.

Nu är vår lilla odling inhägnad med elstaket på 4,7 joule och 11500 volt. Med andra ord bör det hålla vildsvinen på avstånd. Även med gummisulor och ett grässtrå mellan mig och de blåa elbanden så fick jag mig en liten kyss, så nu vet vi att det har funktion och inte bara en massa blinkande lampor för syns skull.

Istället för att köpa ”dyra” isolatorer så drog jag igång 3D-skrivaren och skrev ut egna för sisådär 50 öre stycket, och så blev de fränt signalgula som kanske skrämmer vildsvinen extra mycket. Kanske.

Något som jag aldrig trodde att vi skulle få användning för var den gamla gröna verktygslådan som legat längst in i ladan ett halvår, men just nu är jag glad att vi inte eldade upp den ihop med allt annat på valborg. Den blev perfekt som skydd för elaggregat, sladdkopplingar och vår timer för bevattningspumpen.

makes you stronger. Får vi hoppas, för nu är det avhärdningsdags på balkongen. Tomaterna är ivriga att få komma in i sitt växthus, men inte förrän de genomgått ett litet stålbad och fått vänja sig vid kyla och vind.

Njae, vårt nya pumphus är väl ingen lyxkåk direkt men det räcker för att skydda pumpen mot väder, vind och nyfikna ekorrar. Odlingen ska ju ha timerstyrd bevattning och både vattenspridare och droppslangar, så då behövs en fin pump.

Det ska på lite mer färg och lite takpapp, sen ska den nog hålla över sommaren.