Kategoriarkiv: Diverse

Skitat ned oss en aning

Tur man har gift sig med en riktig amasonkvinna som är ett med spaden. Skottkärrorna rullade på som i en stollagång men nu är det tömt på kolstybb och mossa i mullbänken. Nästa gång ska jag kräla på alla fyra och gräva ur det sista ut mot grundmuren så den kan cementas från insidan för att hålla gnagare ute.

Inget golv kan golva mig

Det var f*n vad golvplankorna satt, men den här gången hade jag förstärkning med mig, i form av en domkraft. Bara att pumpa upp tills det smäller till och spiken drar igenom plankan. Några av spikarna satt dock så djävelusiskt att hela golvbjälklaget lyfte.

Men skam den som ger sig, nu är golvet väck. Nu ska man bara se vilken vän man ska lura till att skyffla bort kolstybben….?

Skönt var det dock att se att golvbjälklaget (”stockarna”) var i toppskick. Lite maskätet såklart, men fullt funktionsdugligt, vilket sparar mig hutlöst många timmar. Det är bara att slafsa på lite olja så blir det som nytt.

När kolstybben sedan är borta kan jag putsa och täta murstocken från insidan och sedan fylla upp igen med lecakulor och isolering. För idag är det minst sagt lite blåsigt genom grunden…

Mjukstart i vårsolen

Idag blev det äntligen lite plats i kalendern för en tur till sommarstugan. Blev väl inga stora projekt gjorda, men vi städade upp lite i huset och rev de sista gamla skåpen och annat så vi kommer åt resten av golvet.

Det var så länge sedan vi var på plats, så man behövde åka dit bara för att ta en titt och kunna planera lite vad som ska göras under sommarens byggomgång. Ska bli skönt att dra igång igen…

Jobbet tar all min tid

Som du kanske märkt så har det inte blivit nåt byggande i torpet på ett bra tag, men det ska komma igång igen snart hoppas jag. Lagom till att vårsolen tittar fram igen.
Firman har nämligen gått oskäligt bra, varför jag inte haft en enda ledig dag sedan i mellandagarna. Men fördelen med att jobba sjudagarsveckor, är att det nog inte kommer bli några bekymmer att bekosta bygget framöver. Kanske rentav blir lite över för att hyra in snickarhjälp…

Juletid är nära

Det har blivit bara någon enstaka tur till torpet den senaste tiden, dumma livet till att komma i vägen hela tiden! Lite småfix har det trots allt blivit gjort men som inte varit värt att rapportera om, sedan att vi flyttat till en större lägenhet har inte heller gjort att tid och pengar funnits i överflöd.

Vi kommer nog ta det lite lugnt med snickrandet under vintern, men ska försöka göra en kraftansamling om någon dag och få lite gjort så att man med gott samvete kan fira jul.

Dyrt att kröka

Ja det är inte alltid billigt med krökta rör, eller lätt att hitta. Inte mindre än 360 kr fick vi ge för sista kröken till stupröret. Ett så kallat ”sockelknä” fick vi jaga reda på, då takutsprånget var för litet på uthuset för en vanlig krök. Märkligt nog så fanns det inte ett enda byggvaruhus som hade i sitt sortiment, så vi fick hälsa på direkt hos tillverkaren istället.

En klick färg på vindskivorna hanns också med, men förkyld och ynklig som man är så blev det inte så värst mycket mer gjort. Men bättre än inget. Det ska även dit en undre list och elegant böj på slutet för att ge lite karaktär.

Tröskelbleck, det är vad det är

Ja vokabulären växer när man bygger hus. Ett tröskelbleck (svarta plåten) var det senaste tillskottet, som så vackert kom upp idag. Jag åkte egentligen ut till huset för att hämta lite verktyg, men kunde inte låta bli att samtidigt få ordning på förra gångens fuskbygge.

Nu blev det ju bra åtminstone. ”Gör om, gör rätt”. Ett ordspråk man får upprepa som ett mantra när man är hobbysnickare.

Kort eller lång?

Det är inte morsekod jag svamlar om, utan längden på foderbrädorna. Vi mätte, målade och allt kändes rätt. Men så kom den upp, och fasiken vad konstigt det såg ut.
Ja det är den vänstra foderbrädan såklart, som går hela vägen ner på väggen. Så kan det ju givetvis inte se ut. Men hur ska man veta det? Vi är ju inga snickare.

Den högra blev nog bra åtminstone, kanske. Eller så blev den för kort. Vad som är rätt vet vi nog först efter att vi åkt och köpt någon slags fotplåt till nästa besök. Så det var ingen mening att ändra det hela nu, utan det får helt enkelt sitta kvar och skydda mot eventuella regnskurar tills vi har tid och förstånd att rätta till det hela. Ja man lär så länge man lever, men framåt går det i alla fall…

Nu saknas bara en altan

Det blev en riktig långkörare idag, man får ju passa på när solen skiner. Men som alltid så har någon (vi nämner inte vem) räknat fel på antalet plankor, så givetvis saknades det en ynka planka…

Sist men inte minst kom altandörren upp, som vi fick så gott som gratis från en ”måste-ha-helt-nya-grejor-annars-är-man-inte-värd-något”-renoverare i Malmö för något år sedan. Närmare bestämt fem stycken treglasfönster och en altandörr fick vi, för hela 2000 kronor.