Heureka! Sågverket lever

Precis som alla saker som är värda att vänta på så tog det lite längre tid än planerat, men nu äntligen har vi fått ordning på vårt sågverk. Snart ska det anlitas lite bärhjälp och sågas upp virke.

Det blev en hel del felsökning och ombyggnationer, för ritningar det fanns det inga att hitta. Stålrör, elmotor och en galen smålänning med svets var allt som vi hade att tillgå.
När vi trodde att mojängen äntligen var färdig så började problemen sakta hopa sig och hur väl vi än försökte så vandrade sågbandet än hit och än dit i stocken. Vi vinklade, bände, slipade och svetsade men inget av det verkade fungera.

Men till sist så fann jag boven i dramat – smörjningen! Efter att vi hade byggt en droppsmörjning som oljar in sågbandet med vatten och såpalösning så gick det hela som smort. Bokstavligt talat. Såpalösningen tog bort all lösegg som fastnade på tänderna och då sågade plötsligt maskinen dubbelt så fort och tillräckligt rakt för att göra den mest kräsna byggmästaren nöjd. Inte så pjåkigt då vi bara betalat en tusenlapp för delarna, mycket tack vare allt gammalt skrot vi redan hade liggandes och en 2hk pumpmotor vi fick från en vän. Hjulen kostade hundra kronor stycket på ”feltema”. Kullager någon hundralapp de också samt en femhundring totalt för två remskivor. Sågbanden hittade vi hos en svensk tillverkare som producerar måttbeställt till kanonpriser på bandsågblad.se.
Tyvärr så gick det inte lika bra att såga furu, som är mycket segare och mer fyllt av kåda. Lövträdspanel däremot verkar fungera utmärkt. Hela innertaket ska täckas med tunn vitlaserad träpanel på cirka 80 kvadratmeter. Så det är bara att sätta igång och såga…

För att avsluta en redan bra dag på topp, så grävde vi även upp våra potäter. Det har varit så galet regnigt och blött i år att vi var rädda att knölarna hade ruttnat, för blasten var gul och låg nästan på backen trots att den knappt hade hunnit blomma. Men hela 9 kilo rotfrukt blev det sammanlagt, vilket vi är mer än nöjda med efter så lite underhåll som det var med det hela. Bara att gräva ner, vänta och sen gräva upp igen. Nästan så att vilken idiot som helst klarar det. Förvånansvärt jämnstora och runda var de också, så potatis lär det nog odlas mer av i framtiden…

Odlingsglädje

Det har varit en svår sommar och alldeles för kallt och blött, men trots det ger inte våra små växter upp i första taget. Vitlöken gillar dock inte det sura vädret och flertalet hade börjat ruttna bort, så vi fick dra upp överlevarna lite tidigare än tänkt. Därför var de inte så jättestora men desto godare.

Men roligast av allt är att vår första zucchini börjar närma sig skörd. Att de ens klarar att bära så stor frukt från en så liten kruka är fascinerande, men det är massor av honblommor på gång så bara det kommer lite mer sol så får vi nog med zucchini för att mindre buffé. Även våra gula zucchini börjar få frukter nu, även om de inte är lika stora som bamsingen nedan…

Potäter kan man lita på

Det är torrt så det knastrar i gräset när man går, men potatisen är åtminstone grön och frodig. Den växer så fort att man knappt hinner med att kupa upp jord, men det får bli som det blir. Det var mest tänkt som ett experiment och övning inför framtidens odlingar.

Tomaterna i växthuset var tyvärr inte jättepigga men de lever och blommar ännu. Att elen hade slagit ifrån i vår elmätare hjälpte inte direkt för den automatiska bevattningens skull, men växthuset håller kvar fuktigheten rätt så bra plus att man nästan kommer ner till grundvattnet med ett rejält spadtag eller två.

Det växer snabbt upp gräs och ogräs runt plantorna, så någon gång i framtiden det vore inte fel att investera i en bra kompostkvarn så att vi kan göra vår egen flis att täcka med mellan raderna.

Eldfat 2.0

Efter fem års aggressivt eldande har nu vårt avkapade plåtfat gjort sitt. Men turligt nog blev det en riktigt stabil plåtkupa över från när vi kapade upp toppen på en gammal hydrofor, numera regnvattentunna. Med tre stabila ben har vi nu en eldstad som säkert ska hålla ett decennium.

Frågan är bara om vi ska lacka eldfatet mattsvart eller om vi ska slipa bort all zink och låta den få en naturligt rostbrun patina..?

Vackra fönsterbleck

Jag är definitivt ingen plåtslagare, men det är inget som märks på våra fina fönsterbleck. Under gårdagens besök blev det även lite fix med fodret runt altandörren som vi aldrig riktigt fick klart när vi satte in dörren för två år sedan. Men i det mycket soliga vädret fick jag ordning på det hela, med en list som tätar fodret mot karmen så att getingar och andra illgörare inte kan ta sig in lika lätt.

Bevattningen har fungerat!

Efter att ha varit ifrån odlingen och torpet i över en vecka så var det väldigt nervpirrande att öppna dörren in till växthuset. Har allt dött? Har bevattningen lagt av? Har grävlingarna varit där? Men nej, odlingen mådde alldeles prima!

Bifftomaterna är lite gulnade och fula i botten, eftersom det tog lite för lång tid innan utplantering så de hade vuxit sig en aning för stora i sina små krukor. Men i toppen har de direkt börjat gröna till sig och på sina ställen har det börjat komma tjuvskott som vi nyper bort. Men allra bäst av allt, det har börjat komma blomknoppar, vilket är det som senare utvecklas till tomater…

Vi kom även på vad problemet var med att pumpen sög luft. Det visade sig vara en spricka på slangen precis ovanför bottenventilen i brunnen, vilket gjorde att sugslangen sakta tömdes på vatten mellan bevattningsomgångarna. Med lite magisk silvertejp så kommer nu vattnet istället fram på direkt när timern slår till, så vi har justerat till bevattning en gång om dagen istället för två som tidigare så att vi inte dränker plantorna eller gör så att brunnen sinar.
Vår zucchini på bilden nedan har gulnat på de nedre bladen som enligt google ska bero på näringsbrist eller överbevattning, så vi dubblar upp med mindre vatten, mera blåkorn och sedan hoppas på det bästa.

Det är definitivt inte den prydligaste planteringen, men vi ville testa odla så mycket som möjligt med minsta möjliga arbetsinsats för att kunna hinna med att bygga lite på torpet också vid besöken.

Slipning av golvbrädorna

Vårt gamla mullbänksgolv har sett mycket genom åren, vilket golvbrädorna kan vittna om. Tvåhundra år av spring har nött ner plankorna så alla knaggarna står upp som små vulkaner. Något som hade varit omöjligt att efterlikna på nya brädor, varför vi istället får slipa, limma, spackla och fräsa om de gamla så gott det går.

Det nya vardagsrummet blir lite mindre än det gamla då en innervägg flyttas ett par decimeter, vilket gör att vi kan kapa bort det allra mest maskätna i ändarna av brädorna. Men vissa är trots det mer porösa än en flugsvamp, så de får vi klyva så gott det går och sedan fräsa in ny spont.

Innan vi började slipa så såg ytan rätt så fin ut men det visade sig att åratal av smuts hade fyllt igen alla maskhål som dolde sig under ytan. Så efter vi har lagt tillbaka golvet får vi krypa på knä och fylla igen alla håligheter med någon form av bivax-spackel innan alltihop målas med färgad linoljevax. Troligtvis kommer vi sikta på en svart eller väldigt mörkbrun färg för att täcka alla fulheter. Förhoppningsvis kommer det sedan att hålla vår livstid ut innan det behöver lyftas på nytt.

Gro tomater, gro!

Äntligen har alla våra plantor fått flytta från lägenheten ut till vårt improviserade växthus. Tyvärr så var vår pump en aning för klen, så den klarade inte av mer än tre droppslangar inne i växthuset. Sprinklers och annat som var tänkt att ha utanför växthuset fick vi klara oss utan i år. Men eftersom vi ändå inte vet om vattnet i brunnen kommer att sina, så gör det trots allt inte så mycket. Ett roligt experiment är det åtminstone och om vi får vi något kilo tomater, en handfull zucchini och kanske rentav en vattenmelon eller två… då får vi anse det väl lyckat.

Vi hade någon låda sättpotatis, så vi grävde ner den utanför växthuset trots bevattningsbristen. Man får koppla om till trädgårdsslangen manuellt när man är på plats och ge dem en rejäl dusch, så kanske det bli någon liten knöl också med tiden.

Sugslangen från biltema rekommenderas inte, den har en värdelös bottenventil som läcker ut allt vatten och gör att pumpen får gå torr en minut innan vattnet kommer fram. Nästa besök så ska jag prova att sätta dit en extra gummipackning och kanske kapa av slangen då den är tre gånger så lång som den behöver vara och ligger som ett ormbo nere i brunnen.