Om det är en sak jag inte skulle vilja göra igen i mitt liv, så är det snedtak. Men nu äntligen börjar det falla på plats.
Allmogeskivor av MDF kändes som ett gott och prisvärt alternativ för att täcka vårt tak på loftet. Det är tunt och ändå rätt slagtåligt vilket är bra när det är lågt i tak. Men att stå på vingliga brädor någon meter upp i luften och hålla en sladdrig träskiva över huvudet samtidigt som man ska passa in falsen och skruva fast… not my cup of tea. Men fint blir det!
Dags att få ordning på innertaket. Det är en stor yta som ska täckas, så det är lite jobb men det förvandlar huset från kaos till kanon. Fortsättning följer efter nyår…
Nu värker det i musklerna kan jag lova. Det är dags för isolering i taket, men innan det kan stoppas på plats var jag tvungen att kräla, klättra, åla och balansera för att häfta upp snöre i cirka 80 kvadratmeter tak. Det håller isoleringen på plats tills det kommer upp läkt och skivor.
Normalt har man byggfolie eller ångspärr innanför isoleringen i snedtak, men när man vill ha ett hus som kan stå ouppvärmt på vintern får man göra det helt ventilerat istället. Det är byggt så att luften kan vandra genom ett metallnät under takfoten, längs en spalt på ovansidan av isoleringen och sedan ut under nockpannorna. På mer känsliga ställen som grund, nock och väggar har vi även använt oss av linisolering, som kan buffra fukt istället för att kondenseras och möglar. Att använda lite tunnare isolering och med god ventilation isolerar såklart inte lika mycket, men vid främst sommaranvändning så sparar man ändå mycket energi totalt sett. Vill man sedan använda det på kallare årstider får man helt enkelt montera en braskamin. Ved finns det gott om på våra fyra hektar.
En god vän följde med till bygget för att sätta upp de sista brädorna och musnätet i takfoten, så att vi kan börja sätta upp så kallade vindavledare och isolera taket. För att hindra blåst från att dra rätt in i isoleringen så drar man helt enkelt upp sån här kartong längs nederkanterna på taket, med en glipa till undertaket så att luften fortfarande kan cirkulera upp längs taket och ut i nocken. Men det går åt många häftklamrar, så glöm inte att köpa på dig extra så du inte står utan som jag gjorde…
wins the race!
Idag fick vi tag på lite mer virke att spika upp, men vi måste lägga på minnet att det är meningslöst att åka till byggvaruhuset på en söndag. Då har de bara en massa skadade plankor kvar i udda längder. Nej, mitt i veckan får man handla om man ska hitta det som man behöver.
Sedan börjar det bli dags att ge sig på en av långsidorna, så för att det inte ska regna in för mycket på virket under byggandets gång så grävde vi fram lite hängrännor från ladan. Vi fyndade lite takavvattning i zinkplåt för något år sedan, från en lokal mäklare som var tvungen att riva sitt eget svartbygge. Tråkigt för hen men trevligt för oss.
Egentligen hade det varit smartare att montera det innan sommaren, så vi kunde ha samlat lite regnvatten för bevattning. Men till nästa sommar så…
Nu börjar det nästan se ut som ett hus, när taket är tätt. Alla takpannor är uppe, även nockpannorna och ett måttligt kostsamt ”nockband” (aluminiumfolie som tätar och ventilerar i nocken). Det enda som kvarstår nu på taket är vindskiveplåtar som täcker skarven mellan vindskivorna och takpannorna. Blev lite för stort avstånd på sina håll, så det räcker inte med standardplåtarna på 12 cm i bredd. Typiskt. Så får ta en tur till plåtslagaren och se om de kan ordna något åt mig.
PS. det är rakare i verkligheten. Linsen i min kassa mobilkamera är visst inte helt jämn har jag märkt, utan förvränger bilderna en aning.
Färgen på pannorna blev inte så dum trots allt. Väderbitet men ändå inte så sunkigt, utan är nästan lite charmigt. Passar liksom på ett hus från 1800-talet. Men skulle man vilja så går det att högtryckstvätta och måla i framtiden.
Nästa steg blir att regla upp gavlarna på utsidan för isolering och sedan klä med panel för att hålla ute fukt och snö under vintern. Planen är att huset ska reglas och isoleras på utsidan – om du undrat varför vi har börjat slitit ner panelen. Det största bekymret nu är dock av helt annan art – nämligen att komma överens med frugan om vilken färg huset ska ha. Jag förespråkar klassisk rödfärg/slamfärg av praktiska skäl men kärestan har andra önskemål. Vi får se vem som vinner vår passiv-aggresiva förhandling…
Det tog sin lilla tid men nu är teglet uppe helt på ena sidan och motsatt sida till en tredjedel. När vi fick upp teglet så märkte man att hela ena kanten på taket (vindskivorna på bortre änden) inte var helt rak så det blir till att skruva bort igen och såga till. Krabb. Känns ibland som man inte kommer nånvart alls. Men man får påminna sig själv att det bara är lite över 3 månader sedan vi påbörjade bygget, så alltför långsamt kan det ju inte gått…
Kallt som fasen har det blivit, men i sista stund kom vi på att vi måste få upp vindskivorna innan pannorna åker upp imorgon. Vita och fina. Ska såga till en snygg avslutning nedtill på dem, för det är detaljerna som gör det.
…till vardags. Men det blir tillräckligt bra för våra behov åtminstone. Huvudsaken är att det håller tätt, varmt och inte trillar ner på våra små huvuden. Men takfoten stör mig lite, för jag tror nedersta raden av läkt skulle suttit ännu tätare så pannorna hade stuckit ut lite mer och täckt mer av takfoten. Men det går att dölja med en takfotsplåt i framtiden. Eller får man glömma och fortsätta leva sitt liv =)
Dagens fynd från Blocket blev ett halvrunt treglasfönster. Prislapp 2000 kr, vilket är 6000 kr under nypris. Plånboken glad. Kommer bli riktigt bra uppe på gaveln på solsidan, för att få in lite ljus i vår stora matsal.
Vi kom på i sista stund att vi måste få upp rännkrokarna innan vi börjar lägga på teglet. Det tog nästan en dag att få till en sida, men blev riktigt bra resultat.
