Alla inlägg av diego

Det fortskrider…

Ytterligare ett fönster har tagit plats, tack vare fyra extra händer. Fullstora fönster är definitivt inget man vill montera utan lite hjälp, men gör man det enligt spelets alla regler så kan det bli såhär fint…

Med lite spröjs på fönstret och färdigpanelat så ser det nog tillräckligt ”byggnadsvårdat” ut för att både grannar och de lokala älgarna ska va nöjda. Om man fick göra precis hur man vill hade jag hellre gjort huset till en svart monolit, men vi får nöja oss med att tänja på gränserna med moderna treglasfönster. Det är som jag alltid sagt; ”what happens på landet, stays på landet”

Det kliar det som fan i en att vi mätte fel när vi satte upp panelen under lilla fönstret. Det blev alldeles för tätt mellan lockläkten. Men jag får bita mig i näven ett tag och sen bygga om det när allt annat är klart, det vill säga om 10 år eller så.

Målmedvetenheten hög men tempot lågt

Nu var det alldeles för länge sedan vi var i torpet, som vanligt. Men alltid är det saker som kommer emellan eller nya bekymmer som uppstår. På den förra turen till torpet så kom bilen bara halvvägs innan den började ryka som en majbrasa. Uppenbarligen är det en ventiltätning eller dylikt som helt kapsejsat.

Men mycket snart så blir det en tur ut till bygget, och nya ventiltätningar kom med posten igår så att jag får ta fram mina gamla ingenjörskunskaper och se om det går att byta. Tätningarna har varit dåliga ett tag, men att få tag i en prisvärd och pålitlig verkstad är smått omöjligt verkar det som. Vill man ha det riktigt gjort, får man göra det själv.

Det enda man kan göra är att borsta av sig och fortsätta kämpa, huvudsaken är att man har fokus på de rätta målen. Jag använder själv alltid numera WOOP-tekniken för att prioritera det som är viktigt, och att lättare skapa att-göra-listor. Annars är det lätt att man tappar fotfästet eller att dagarna går utan att man får något gjort. Prova du också!

Tillbakablick

Tyvärr så var det någon vecka sedan senast som jag fick gå lös med hammaren. Frugans semester hade visst högre prioritet än vårt bygge, så det fick bli att förkovra sig i en massa förfärliga nöjen och glassätande istället. Men jag hittade en gammal bild från senast som jag tänkte dela med mig av; efter att vi hade rivit ner vår provisoriska byggställning.

Men nu är semestern över, så jag äntligen får jobba. Vore dock trevligt om solen kunde hälsa på igen, för är ju inte fullt så roligt eller smart att stå och måla väggar i ösregn…

Sista trädet har mött sitt öde

Idag fortsatte vi snickra en del på gaveln, men när plankorna tog slut fick vi äntligen beslutsamheten som krävdes för att fälla sista trädet intill huset. Nu finns det inget som lutar in över vårt fina tak längre, så man behöver inte ligga vaken om nätterna när höststormarna drar in.

Men vi får nog se till att få ordning på kolmilan snart, för veden börjar stapla sig rejält…

Överbleck 2.0

Idag fick vi börja denna underbart svettiga dag med att riva en del av förra besökets panel. Efter en lång funderare (läs: googling) så kom vi fram till att det blev fel utfört runt överblecket (plåt som sitter över fönster). Så för att det nästan ska se ut som att ett proffs har byggt det och så att det inte börjar regna in efter några veckor, så fick vi helt enkelt göra om. Thats life.

Det man vill är att panelbrädan vid sidan om fönstret har ett hack som går runt blecket, så att fodret runt fönstret sedan täcker alla springorna. Då blir det tätt och så slipper man lappa en massa med lockläkt. Hade man tvingats lappa springorna med lockläkt direkt an mot fönsterfodret hade det både sett märkligt ut och varit ett helsike när man ska måla.

En sak är säker, skulle man bygga ett hus till efter detta så skulle det nog bli riktigt bra =) Men det undviker jag helst.

Kom igen Kristersson!

Jag är inte så värst förtjust i moderat politik, men när jag läste att Ulf Kristersson gett ett erbjudande till Centern om ett tilltaget landsbygdspaket, så blev jag allt lite muntrare idag.

Framförallt pga förslaget om att slopa det generella strandskyddet som infördes 1975. Självklart är det bra att vi hindrar alla rikingar från att bygga stora schabrak runt våra fina sjöar, men bredden på strandskyddet är galet. Som reglerna ser ut idag får man inte ens lägga ut en landgång utan att begå miljöbrott.

Vi har ju mark på över en hektar som gränsar till en stor sjö, men den är idag helt oanvändbar pga strandskyddet. Den sista biten ner till sjön är lite av ett träsk varför någon form av brygga eller landgång är ett måste. Men, man får inte bygga så mycket som en fågelholk där. Skulle strandskyddet försvinna finns det äntligen hopp om att kunna ta sig ner till vattnet och kanske även realisera en idé vi haft om ställplatser eller små enkla övernattningsstugor för uthyrning.

Miljömässigt finns det såklart många aspekter att ta hänsyn till, men lokal ekoturism är ändå bra mer hållbart för miljön än årliga flygresor till fjärran östern.

Snickarväder? Not!

Värmebölja eller inte, väggen måste upp. När man nu äntligen nyktrat till efter all fest och underhållning i midsommar så fick jag lite gjort idag, och nästa gång är det dags att stoppa dit det lilla söta fönstret som vi hittade på blocket för nåt år sedan.

Eftersom de gamla ytterväggarna har olika höjd och bredd och vinkel, så blir panelen inte helt identiskt uppsatt som på motsatt sida. Men om det någonsin ska bli klart så får man ta det för vad det är, ett 200 år gammalt torp. Som tur är så ser ju ingen båda väggarna samtidigt.

Trädkojan ska få vägg

Utsikten är visserligen fin från loftet, men det är på tiden att det kommer upp lite panel. Idag drog vi bort presenningen och satte upp de sista reglarna på utsidan, så nu är det bara att spänna upp lite vindpapp och spika panel. Om det nu finns nåt virke kvar att köpa hos bygghandlarn vill säga. Man har ju hört talas om nån virkesbrist på nyheterna som följd av att alla pandemisvennar ska bygga altan som substitut för att de stackarna inte kan åka på solsemester.

Ett grundligt jobb

Så skönt det hade varit att börja från noll. Grävmaskin, makadam, gjuta grund. Enkelt. Men så är inte fallet. Planteringsspade och borste är vår tillägnade utrustning för att ta sig ner till grunden. Man får spotta, fräsa, krafsa och svära men till slut har man tagit sig ner en halvmeter och rensat mellan de kantiga småländska uråldersstenarna.

Som jag förklarat i tidigare inlägg, så ska grundmuren putsas från insidan med bruk för att den ska bli stadig och tät. Det är som kallast ytterst mot muren varför man fyller upp extra mycket där med kapillärbrytande och aning isolerande lecakulor, sen lite linisolering på toppen.

Bara att jobba, jobba. Hoppas fina vädret håller i sig.

1 2 3 17