Äntligen vårsol och plusgrader, vilket för vår skull innebär helt andra saker än solbrillor och uteserveringar. Det är startskottet för sommarens byggnationer, som börjar med en lucka till underjorden. Sen upptäckte vi på hemvägen att Lidl fått in sina taniga små fruktträd till fyndpris, så då slog vi till på ett päronträd och ett plommonträd. Barrotade och trötta efter en lång resa från någon tysk plantskola, så det dröjer nog till pensionen innan de ger dugligt med frukt. Men bättre än inget.
Avståndet mellan golvbalkarna var alldeles för långt för att få ett stabilt golv med ”modern” råspont på 20 millimeter. Det ursprungliga golvet var dubbelt så tjockt, men har gjort sitt för länge sedan. Så vi får sätta upp extra reglar i mitten av de gamla. Det gör det även lättare att rikta upp så allt är i nivå. Förhoppningsvis kan vi få in ett golv igen innan veckan är slut, för man börjar bli jäkligt trött på att huset ser ut som en gammal brädhög…
På med gasmask och fram med insektssprayen, för nu ska källaren tömmas. Taket var fyllt med trevliga vita kokonger av spindelbebisar, så det är tur att man inte har fobi för sådant längre. Men en burk insektsgift senare och ungefär 50 tömda hinkar med mossa, jord och kolstybb så är det rentav mysigt där nere i underjorden.
Stockarna som bär upp golvet har sett bättre dagar, så det blir till att fundera över hur vi ska bygga nya reglar utan att byta ut alltför mycket av det gamla. Samt att få plats med en vettig trappa så att man kan ta sig oskadd ner i vinkällaren för påfyllning, även när en viss berusningsgrad råder…
Stengrunden har nog varit jämn och fin en gång i tiden, vilket den ännu är på vissa håll. Men på andra håll har inväxande rötter, frost och gravitation fått väggarna att börja rasa in. Jätteblocket på bilden nedan hänger i stort sett i luften, men har pallats upp med en trästock för ett okänt antal år sedan. Så första steget blir nog att krafsa rent runt stenarna och mura upp stöd och förstärkningar, så förhoppningsvis håller sig den här klimatförändrade värmen i sig ett tag då det behöver vara några plusgrader för att murbruket ska kunna ”brinna”.
Jag har bara varit nere där en gång men jo, det finns en källare under hallgolvet. Fylld av kolstybb, skit och spindlar dock. Men nu var det dags att öppna locket på det hela och se vad vi har att jobba med.
Hela hallgolvet hade sjunkit några centimeter, vilket man förstår när man öppnar upp golvet. Det enda som höll uppe golvet var några få stockar som spänner hela vägen från vägg till vägg. Så enda sättet att rätta till det blir nog att lyfta alltihop med en domkraft och sedan montera in en stödpelare. Stockarna är nämligen helt ruttna i ändarna och har i princip ingen kontakt med syllen alls längre. Lite tråkigt med en pelare mitt i vår lilla källare, men hellre det än att allt kollapsar.
Den lilla källaren är dock rätt så djup, om man gräver ur lite skräp är den nästan full ståhöjd. Enorma naturstenar har den runtom, så med lite kärlek och ett par påsar kalkputs kan det nog bli en duglig liten vinkällare…
Huset kommer att bli ett riktigt ekohus, men rinnande vatten klarar man sig inte utan. Diskho, tvätt och dusch med ett BDT-avlopp av lämplig typ ska vi ha. Innan vi kan lägga ner golvet så var vi tvungna att pussla in ett avlopp för det hela, som skruvades fast i balkarna med en blygsam lutning. Sen ska vi fylla upp runt rören med sand också så ska det förhoppningsvis hålla sig på plats. För jag är inte sugen på att riva upp golvet på nytt…
Det är så tröttsamt med alla lappningar och lagningar. Vilken jäkla bräda man än lyfter på så är det en förfärlig överraskning eller två som måste rivas eller bytas. Men nu äntligen har jag lappat ihop den sista golvbalken som behövdes för att kunna börja lägga tillbaka golvet i stora salen.
Nya balken blev inte lika massiv som den gamla, men den är åtminstone inte pulveriserad av maskangrepp under tvåhundra år. För nu handlar det mest om att lyckas få ihop bygget innan man går i pension snarare än att försöka hamna på omslaget till hus&hem.
Det har varit lite hälsoproblem och en inflationspåverkad plånbok som tyvärr satt käppar i sommarens byggnationer, så det är tur att solen ännu skiner. För då kan man gjuta och putsa, vilket blev dagens uppdrag. Tre plintar till vårt blivande skärmtak och lite putsbruk på grunden.
Förhoppningsvis brinner inte betongen fast alltför hårt i brädorna så vi får bort dem om några dagar. Vi hade inga gjutrör liggandes och jag föredrar fyrkantiga plintar, så då får man återbruka lite brädbitar…
Idag fick vi äntligen med två säckar med lättklinker eller ”leca” som är det mest kända varumärket. Vi köpte dock någon piratkopia från byggmax som definitivt inte innehöll de 50 liter som påsarna påstod. Kulorna var även rullade i cement eller liknande, så de är nog mer tänkta att mura med eller dylikt, så nästa lass köper vi nog från annat håll. Bauhaus ska visst ha Benders Leca till rimligt pris.
Man fick åtminstone ett hum om ungefär hur många säckar vi kommer behöva, och jag kan säga att det är ett par. Tjugotalet är nog i underkant. De kostar knappt 200 kronor styck, så med andra ord kostar bara vardagsrummet som en billig charterresa, men förhoppningsvis ska de ju hålla längre än en vecka, till skillnad från en tur och retur till kanarieöarna…