Alla inlägg av diego

Dags att klyva ved

I vårt anletes svett så har vi nu släpat upp alla stubbar för backen, upp till skithuset som en dag ska bli bastu. Bakom uthuset finns det nämligen både eluttag som vi satt dit, och knappt fyra kvadratmeter yta för vedstapling. Ja ni ser, det finns en tanke med allt vi gör. Vedklyven går ju nämligen inte på batteri.

Det finns en brutalt grov tall precis bakom uthuset som vi gärna hade sågat ner först. Det är lite som en stenmur där som den har vuxit upp på och det känns som att det borde vara en tidsfråga innan den vänder sig med ändan uppåt. Men det är tveksamt om vår lilla motorsåg klarar den grova stammen, som jag skulle gissa är cirka 50cm i diameter. Men om vi får ner den så har ved så vi klarar oss igenom en ny istid.

Så snart drar jag på mig skyddsutrustning och åker ut och hälsar på min kära gamla släkting som varit så snäll och gett vedklyven en service. Det finns något gammalt talessätt jag hört, om att veden måste vara klyvd före midsommar, annars är den skit. Nu går väl ordspråket inte ordagrant så, men det kan nog ligga något i det hela…

Mäktigt men läskigt att fälla stora träd

Senaste besöket fällde vi ett par stora träd runt huset för att få lite ljusinsläpp och minska risken för stormskador. Plus att man får en hel del ved att göra grillkol på när det har torkat till sig lite.
Som en ovan skogshuggare är det läskigt att fälla ett 20 meter högt träd när det står parkerat inom räckhåll från huset, men känslan när det sakta börjar röra sig åt det håll man planerat för och dunsar ner så att hela backen vibrerar, det är en skön känsla…

Det jobbigaste med att fälla träd är allt efterarbete. Det är svettigt att släpa bort grenar och kapa upp stubbar med motorsågen. Sedan går det åt bra mycket mer bränsle och olja än man tror, och kedjan får man slipa gång på gång. Så det kanske är värt att byta ut min ”standardkedja” mot något bättre, eller kanske man skulle satsa på trotyl istället. Har länge varit sugen på att prova att spränga ned ett träd, sedan farsans berättelser från när han gjorde lumpen i Eksjö ingenjörspluton.

Småländskt Tetris

Tja, ingen beskrivning behövs här inte. Torget och trappan börjar sakta ta form, men satan vad många kilo det är att bära. Lite fina blommor och buskar ska det bli i stenpartiet där bakom med tiden, men inte den här sommaren. Älskar dock att använda material som redan finns på plats, inga långa transporter från Kina här inte.

Success! Snigeldynamiten fungerade, även om det bara delade stenarna, vi hade hoppats på lite mer ”söndersmulning”. Men det får stå någon dag till så kanske det ger med sig. Men nu behöver vi inte ligga sömnlösa längre.

 

Märk väl!

För ett tag sedan kom skyltarna som jag beställde via Skyltdirects smarta webbverktyg. Vi fick även ett välkomstkit på köpet med varuprover på några av alla deras skyltlösningar. Paketet innehöll även några små påsar godis, men de vet jag inte riktigt vart de tagit vägen… *himlar skyldigt med ögonen*

Tuffast var nog ändå den lasergraverade toaskylten. Det dröjer ett tag innan vi får upp den dörren i huset, men vi passade på när vi ändå beställde. Rostfri plåt med text och logotyper etsade direkt i metallen, som man designar själv via deras sajt. Finns ju hur många användningsområden som helst för rostfria skyltar!

Det som däremot ska sättas upp på momangen, är den gröna skylten som markerar förbandslåda. Det är tryggt att ha i verkstaden och om man har bekanta som är på plats och hjälper till är det bra om de snabbt kan hitta förband åt en, när man själv till exempel sågat av sig en arm eller av annan orsak inte kan hämta det själv.

Skylten med förbjudet att elda, den hamnar på lagret/vedförrådet. Så att mina mer rökglada vänner inte får för sig att sitta på logen och tända cigarr. Vi kommer ju även att ha ett gediget förråd av grillkol, om bygget av vår kolmila fungerar som tänkt.

Snigeldynamiten brinner

Nu har vi äntligen blandat ihop en sats med spräckmedel, som även kallas snigeldynamit eller snigamit beroende på fabrikat. Vi körde dock på en hink med ”stenspräck” från Byggmax för 325 kr. Har läst dåliga recensioner om ”demex” som säljs på K-rauta och något annat än dessa två gick visst inte att hitta här i byn, så vi hoppas innerligt att det hela funkar. Skönt i alla fall att jag börjar bli piggare efter den långa förkylningen så man orkar besöka huset, även om stegen är tyngre än de borde och nästäppan håller i sig.

Man blandar upp pulvret med en exakt mängd vatten. Det är visst oerhört viktigt att man har exakt rätt mängd vatten och att det även håller rätt temperatur, ca 15 grader. Är det ännu kallare ute än idag (10grader) så ska man ha lite varmare vatten och vice versa.

När man blandar så gör man det med borrmaskin, för man har väldigt kort tid på sig. Blanda 1-2 minuter till en rinnande sörja, sedan kan det stelna på så lite som 60 sekunder så det gäller att man snabbt får ner det i hålen. Glöm inte använda skyddsglasögon!

När allt är klart, så får man låta det verka (”brinna” som det kallas när cement reagerar) i ett par dagar och förhoppningsvis ligger stenarna i små bitar efteråt. De första 2-3 timmarna är lite kritiska, för om man har otur och det hela verkar alltför fort så kan man få en ”blow-out”. Det vill säga att geggar lossnar och sprutar ut ur hålet istället för att stelna och expandera inuti.

Efter 2-3 dagar eller när stenen sakta börjat spricka så kan man hälla på lite mer vatten i sprickorna, för att ytterligare smula sönder stenen. Man kan inte ha bråttom när man gör detta. Jag har hört om en kille som spräckte en stor sten i fyra tunga delar som han baxade ut efter bara någon dag med stor möda, men när han besökte stenarna en vecka senare hade de fortsatt spricka och (med viss överdrift) förvandlats till smågrus.

Nu håller vi tummarna!

Testar shop med skyltar

Hittade idag nätbutiken SkyltDirect.se där man kan beställa skyltar av alla de slag och själv designa online. Sajten ser inte supermodern ut, men verktyget var väldigt smidigt. Jag har testat andra verktyg tidigare men möjligheterna brukar vara rätt begränsade när det gäller storlekar, fästhål och så vidare. Så det här var väldigt välkommet. Gillade särskilt möjligheten till att göra lasergraverade rostfria skyltar, kan komma väl till pass vid framtida projekt.

Egentligen var jag bara på jakt efter någon bra skylt att märka ut förbandslådan med i verkstaden, men det skenade iväg både med en toalettskylt och en förbudsskylt till att uppföra eld. Kan vara bra att ha i ladan så mina storrökare till vänner inte sätter fyr på höloftet.

Förkyld och bedrövlig

Det blev ingen byggdag i helgen som det var tänkt, för något litet virus har hittat sig in i nosen på mig. Förhoppningsvis är det covid19, så att man blir immun och slipper bry sig om det något mer den här säsongen. Men man får helt enkelt sitta hemma med en kopp hett kaffe och planera istället.

Till exempel har vi det här lilla inköpet som jag lämnade av i ladan vid senaste besöket. Ett plåtfat med lock och låsring för endast 200 riksdaler, som vi kommer svetsa om till en modern kolmila. Man svetsar helt enkelt in en stor skorsten (”rocket stove” för den insatte) i mitten av plåtfatet och eldar som tossig. Inuti plåtfatet fyller man upp med en massa björkved som i avsaknad av syre förkolnas (”pyrolys”) istället för att brinna upp, så man får grillkol som räcker till hela släktens årsbehov. Betydligt bättre än att köpa skräpet de har på biltema och liknande, som är ompackat och uppmärkt i Polen men ursprungligen kommer från Afrika. Inte alltför sällan är virket illegalt avverkat och tillverkas genom eldning av sopor och gamla bildäck. Endast någon promille av grillkolen som säljs i Sverige är faktiskt tillverkad här.

Vi har ju ingen kamin i huset och det lär dröja tills vi gör utbyggnaden där eldstaden är tänkt att vara, men vi har gott om lövträd som behöver sågas ned. Så då slår vi två flugor i en smäll och att bli självförsörjande på grillkol är ju ett stort plus.

Sedan blir man ju lite besvärad när man sitter och tittar på husväggen i bilden ovan.  När vi spikade igen det gamla fönstret så lappade och lagade vi det hela istället för att byta ut all panel vilket gjorde att lockläkten hamnade med lite olika avstånd. Man tänkte att man skulle vara lite smart och spara några hundralappar, men perfektionisten i mig värker rejält. Så vi får se om vi gör om det hela eller om jag lyckas avskriva det hela som ”lantlig charm”.

Som ett stort, tungt pussel

Alla slott behöver en slottstrappa. Jag skulle flytta lite sten idag, men det är ju ingen mening om man inte gör något fint på köpet. Det hela väger duktigt mycket så underarbetet bestod bara i att kratta undan kvistar och löv, sedan ut med en markduk och börja stapla!

Här bredvid bastun, så är det tänkt att bli som ett litet torg av all sten från skorstenen. Ett hårt och jämnt underlag, oavsett om man vill bygga en eldgrop eller en badtunna i framtiden.

Nästa gång får jag dock se till att ordna lite hjälp, för det känns inte som man kommer nånvart när man är själv med såna här uppgifter. Kan även tillägga att det hela ser mycket rakare och bättre ut i verkligheten, men alla olikformade stenar lurar kameran. Men det blir nog bättre när vi fått till ett par trappsteg till och hällt på några säckar stenmjöl. Sedan ska ju även hela ytan framför trappan också täckas med ”kullersten”.

Borra i granit, första och förhoppningsvis sista gången

Idag fick jag äntligen fatt i en duglig slagborrmaskin från en maskinuthyrningsfirma. En rejäl borrkrona på 37 mm var visst vad som behövdes för snigeldynamit (expanderande betong). Den måttligt hygglige uthyraren betonade gång på gång hur himla dyrt borret var, och som grädde på moset var han vänlig nog att ställa in maskinen på ”borr” istället för ”slagborr” och muttrade något om ”den inställningen ska det va”.

Jag funderade hela bilresan ut till torpet vad i helskotta det var för ett skämt han drog, eller om det var något magiskt borr han hade gett mig som skulle skära igenom graniten som hett smör.

Men nej, efter 5 minuter förstod jag att han inte hade alla indianer i kanoten. Jag ställde om maskinen till slagborr och i takt med mina vibrerande inälvor började stenen äntligen damma.

Trots den ”kraftfulla” apparaturen, så tog det närmare 7 timmar att få till de här tre hålen. Då räknar jag visserligen med lunch och raster, men det var inget dåligt dagsverke. Borra i granit, det gör jag dock aldrig igen.

När det blir lite varmare ska vi fylla hålen med snigamit och hoppas på det bästa. Frågan är dock om man vågar använda lågprisvarianten från Byggmax eller om man ska lägga ett par hundra extra på en ”riktig” sort. För att borra nya hål är inte ett alternativ…

Rotskott eller stolpskott?

Det kanske inte direkt är säsong ännu, men tjälen är väck och Lidl sålde äppelträd för 59kr. Då får man ju helt enkelt passa på. Två barrotade ”Idared” samt en träskalle fick idag sätta fötterna i varsin grop. Två säckar planteringsjord vardera och tre stora hinkar med vatten, det är förhoppningsvis receptet på fina äpplen som tittar fram om sisådär 5-10 år. Man måste visst ha ett himla tålamod när man är jordbrukare.

För att de små träden ska klara sig både mot rådjur, vildsvin och den starka vårsolen, så fick de varsin skyddande kokong utav hönsnät och fiberduk. Det var inte mycket som fanns kvar i huset när vi köpte det, men lite gammalt hönsnät och en rulle taggtråd hade de lämnat kvar åt oss i ladan åtminstone. Vi hoppas innerligt att det ska räcka för att skydda träden, annars blir jägarexamen oundvikligt.

Det är inte särskilt bördig jord i vår trädgård tyvärr, mest lerjord med tillhörande sten. Men vi får bli vänner med någon lantbrukare så kanske vi kan få bra pris på ett par lastbilar med skit att sprida ut en vacker dag. För vi vill ju ha bärbuskar och jordgubbsland och bra mycket mer när vi väl flyttar in någon gång där långt in i framtiden.