När man tror att det inte kan finnas fler hemligheten gömda i det gamla torpet, så får man sig plötsligt en överraskning. I arbetet med att riva den gamla murstocken så skulle vi idag lyfta bort en måttligt tung plåt. Sisådär tre centimeter tjock och 80×70 cm. Nemas problemas tänkte vi.

Efter en rejäl kraftsamling vände vi på plåten och fick se ett detaljerat motiv. Tyvärr väldigt rostigt så det var svårt och se allt, men man kan urskilja något form av motiv med två människor och överst en ängel med pilbåge. Ser ingen annan förklaring än att det är lille amor som blivit avbildad i gjutjärn. Nederst på plåten fanns ett mer exotiskt motiv med palmer och en elefant med stora betar. Trevlig överraskning, men samtidigt kan man ju nu inte kapa upp det hela med vinkelslipen som vi hade tänkt, utan måste klura ut vad vi gör med klumpen.

Efter en stunds forskning så verkar det vara en så kallad sättugnshäll, möjligen från det småländska järnbruket i Ålshult någonstans i närheten av Tingsryd. Ett stort stycke historia, som kan vara så gammalt som mitten av 1600-talet.

Frågan är vad vi gör med hela. Åbäket är nästintill för tungt för att flytta iväg så vi får väl helt enkelt smörja in det med motorolja och låta det stå tills vi hittar lämplig viloplats.