Idag fick jag äntligen fatt i en duglig slagborrmaskin från en maskinuthyrningsfirma. En rejäl borrkrona på 37 mm var visst vad som behövdes för snigeldynamit (expanderande betong). Den måttligt hygglige uthyraren betonade gång på gång hur himla dyrt borret var, och som grädde på moset var han vänlig nog att ställa in maskinen på ”borr” istället för ”slagborr” och muttrade något om ”den inställningen ska det va”.

Jag funderade hela bilresan ut till torpet vad i helskotta det var för ett skämt han drog, eller om det var något magiskt borr han hade gett mig som skulle skära igenom graniten som hett smör.

Men nej, efter 5 minuter förstod jag att han inte hade alla indianer i kanoten. Jag ställde om maskinen till slagborr och i takt med mina vibrerande inälvor började stenen äntligen damma.

Trots den ”kraftfulla” apparaturen, så tog det närmare 7 timmar att få till de här tre hålen. Då räknar jag visserligen med lunch och raster, men det var inget dåligt dagsverke. Borra i granit, det gör jag dock aldrig igen.

När det blir lite varmare ska vi fylla hålen med snigamit och hoppas på det bästa. Frågan är dock om man vågar använda lågprisvarianten från Byggmax eller om man ska lägga ett par hundra extra på en ”riktig” sort. För att borra nya hål är inte ett alternativ…