Äntligen har vi fått ut den hiskeligt stora stenen som utgjorde valvet i gamla bakugnen. Hur i helskotta ursprungsinvånarna lyckades lyfta upp den på sin plats från första början är ett mindre mysterium, men smålänningar ska visst vara bra på kast med liten sten.

Det hade möjligen gått att rulla ut åbäket med ett järnspett som hävstång och ett par starka gubbar. Jag försökte dock först att rida ut stentrollet som en äkta cowboy, men han var visst inte inriden ännu…

…men som tur var hade min kära farbror bättre utrustning liggandes i sin lada. En stropp runt klumpen och en vajervinsch så ligger stenen nu på behörigt avstånd från huset. Så nu kan vi fortsätta med att riva det som är kvar av skorstenen.

De lilla krafter som fanns kvar efter dagens stenflytt, gick åt till min bärsärkagång med motorsågen tills det att regnet gick igenom understället på oss. Men hur många träd och buskar man än fäller så finns det visst alltid fler…