På med gasmask och fram med insektssprayen, för nu ska källaren tömmas. Taket var fyllt med trevliga vita kokonger av spindelbebisar, så det är tur att man inte har fobi för sådant längre. Men en burk insektsgift senare och ungefär 50 tömda hinkar med mossa, jord och kolstybb så är det rentav mysigt där nere i underjorden.

Stockarna som bär upp golvet har sett bättre dagar, så det blir till att fundera över hur vi ska bygga nya reglar utan att byta ut alltför mycket av det gamla. Samt att få plats med en vettig trappa så att man kan ta sig oskadd ner i vinkällaren för påfyllning, även när en viss berusningsgrad råder…

Stengrunden har nog varit jämn och fin en gång i tiden, vilket den ännu är på vissa håll. Men på andra håll har inväxande rötter, frost och gravitation fått väggarna att börja rasa in. Jätteblocket på bilden nedan hänger i stort sett i luften, men har pallats upp med en trästock för ett okänt antal år sedan. Så första steget blir nog att krafsa rent runt stenarna och mura upp stöd och förstärkningar, så förhoppningsvis håller sig den här klimatförändrade värmen i sig ett tag då det behöver vara några plusgrader för att murbruket ska kunna ”brinna”.